Lisa bloggar igen

Tillbaka i Barcelona. Storsta forandringen: Ingen Ida. Min basta van och vapendragare vinkade av mej pa bussstationen i Sundsvall. Hur skulle jag overleva? Visade sig att det faktiskt gar, ett forsta steg mot att klippa navelstrangen, aven om abstinensen ibland blir overmaktig. Ingen Ida har aven betytt ingen blog. Hon har varit den dataansvariga i varat forhallande och sjalv har jag varit for lat for att forsoka fixa en egen. Namnde problemet for Ida och dagen efter hade hon gjort en at mig. Ida du ar en angel! Sa nu ska jag forsoka halla alla intresserade lite mer uppdaterade om vad jag pysslar med har nere hos spanjackerna.

Sjatte januari bar det av. Efter tva veckor i sverige over jul tog jag flyget tillbaka till Barcelona igen. Bestamde mej for att aka tillbaka strax innan jag akte hem for att fira jul sa det kom lite plotsligt pa, men blev erbjuden ett jobb jag inte kunde tacka nej till sa det var inte sa mycket att fundera pa.

Tre veckor har nu hunnit ga coh laget ar foljande:

Jobbar heltid pa Regus Bussiness Center som CSR, Costumer Service Representative, flashigt namn som betyder receptionist for vanliga dodliga. Spenderar dagarna med att svara i telefon (ja pa spanska, ganska svettigt, aven om jag blir mer och mer van), ta emot kunder och pyssla med administrativt arbete, fakturering och sant.

Har blivit sambo med Jessica i en bunker i stadsdelen Raval. Vi och alla pakkisar. En jattemysig (och jatteliten) lagenhet utan fonster utat, darav bunkerkanslan, men vi trivs bra. Vi har ju varandra.

Har skaffat gymkort pa Can Ricart. Min basta investering pa lange (bortsatt fran FC Barcelona trojan jag kopte igar). Sa nu kor vi gym, simning, bodypump och spinning sa mycket vi hinner med (vilket betyder oftare for Jessica an for Lisa).

Har hunnit borja och nastan sluta dejta en brasse. Latinos, vad gor man med dom? Bullen hjalp!

Barcelonalivet ar inte som forr, men anda sig likt med andra ord, och trivs gor jag. All for now!